Förhandsbesked

Har beskrivs exakt var ett förhandsbesked är

Förhandsbesked

Många tror felaktigt att ett förhandsbesked är ett tidigt medgivande till en byggnadsåtgärd vilken som helst men ett förhandsbesked (som är ett bindande beslut) är i första hand ett medgivande till en nybyggnad på en icke avstyckad tomt utanför detaljplaneratområde. Beskedet innebär dock inte att man får påbörja åtgärden, utan man måste söka bygglov först.

Vid en ansökan om förhandsbesked gör byggnadsnämnden en lokaliseringsprövning, dvs undersöker om platsen är lämplig för bebyggelse och om det går att ordna med dricksvatten och avlopp. Kommunens översiktsplan är då vägledande för bedömningen och berörda grannar får också yttra sig om åtgärden. Syftet är att den sökande ska kunna få ett bindande besked innan byggnadsprojektering påbörjas och kostnader läggs ner på ritningar mm. I ansökan räcker det alltså med att man i text anger vad man vill bygga och på en karta anger var. En eventuell avstyckning får man sedan ansöka om hos lantmäteriet.

Byggnadsnämnden är bunden vid sitt förhandsbesked under två år. Om en bygglovsansökan inte lämnas in inom dessa två år upphör förhandsbeskedet att gälla. Ett negativt förhandsbesked kan överklagas av den sökande. Alla förhandsbesked debiteras enligt byggnadsnämndstaxan.

9 kap. 17 §  Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i fråga om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen. 

9 kap. 18 §  Ett förhandsbesked som innebär att åtgärden kan tillåtas är bindande vid den kommande bygglovsprövningen, om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet vann laga kraft. 

9 kap. 39 §  Ett förhandsbesked som innebär att en åtgärd kan tillåtas ska innehålla

1.     en upplysning om att förhandsbeskedet endast gäller om bygglov för åtgärden söks inom två år efter det att beslutet om förhandsbesked vann laga kraft,

2.     en upplysning om att förhandsbeskedet inte innebär att åtgärden får påbörjas, och

3.     de villkor som behövs för att förhandsbeskedet ska vara förenligt med de förutsättningar som gäller för den kommande bygglovsprövningen. 

 -----------------------------------------------------------------------------------------

Bestämmelser före 2 maj 2011

PBL 8 kap

34 § På ansökan skall byggnadsnämnden ge förhandsbesked huruvida en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen.

Meddelas det sökta tillståndet får bestämmas de villkor som behövs. Tillståndet är bindande vid prövning av ansökan om bygglov som görs inom två år från dagen för beslutet.

Görs inte ansökan om bygglov inom den tid som anges i andra stycket, upphör tillståndet att gälla. I beslutet om förhandsbesked skall tas in en upplysning om detta. Sökanden skall också upplysas om att tillståndet inte medför rätt att påbörja den sökta åtgärden.

Bestämmelserna i 19--23 samt 25--28 §§ skall tillämpas i fråga om förhandsbesked

 

 

Bygglovspliktiga åtgärder

Bygglov behövs för att bygga nytt, bygga till eller att ändra en byggnad så att någon bostad eller lokal tillkommer.

Murar och plank kräver ibland bygglov samt att ändra en byggnad inom detaljplanerat områdeså att utseendet påverkas avsevärt.

Inom detaljplanerat område krävs det även bygglov för att sätta upp skyltar och ljusanordningar.

Undantag från dessa regler hittar du under Bygglovsfritt.

PBL 9 kap.

2 §  Det krävs bygglov för
1.   nybyggnad,
2.   tillbyggnad, och
3.   annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a.   byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b.   det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c.   byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.

PBF 6 kap. Lov och anmälan m.m.

Bygglov för andra anläggningar än byggnader

1 § I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
2. upplag och materialgårdar,
3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana eller gruvdrift,
4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
5. radio- eller telemaster eller torn,
6. vindkraftverk som
a) är högre än 20 meter över markytan,
b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
c) monteras fast på en byggnad, eller
d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
7. murar och plank,
8. parkeringsplatser utomhus,
9. begravningsplatser, och
10. transformatorstationer.

Bygglov för skyltar och ljusanordningar

3 § I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar.

Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 §§ plan- och bygglagen (2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för skyltar eller ljusanordningar.

Bestämmelser före 2 maj 2011

PBL kap 8

Generella bestämmelser

Bygglov krävs för att
1. uppföra byggnader,
2. göra tillbyggnader,
3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har getts, och
4. göra sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri.

I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3.

I 4-4 b och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- och tvåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 §§ kan kommunen besluta om undantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav. Lag (2007:1303).

Särskilda bestämmelser för områden med detaljplan

3 § I områden med detaljplan krävs, utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 §§, bygglov för att
1. färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial samt för att göra andra ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende,
2. sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar, och
3. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring.

I 4-4 b och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- och tvåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5 § får kommunen medge undantag från kravet på bygglov enligt första stycket. Lag (2007:1303).

 

 

Anmälningspliktiga arbeten

Det finns åtgärder som inte kräver bygglov men som istället kräver en anmälan. Exempel på sådana åtgärder är väsentligt ändrad planlösning, ändring i den bärande konstruktionen eller nyinstallation eller väsentlig ändring av anordningar för exempelvis ventilation. Vilka övriga åtgärder som är anmälanspliktiga framgår av 6 kap 5 § Plan- och byggförordningen (se nedan).

Anmälanspliktiga arbeten kräver ett tekniskt samråd om det inte är uppenbart obehövligt. Även om byggnadsnämnden inte anser att det behövs kan byggherren alltid begära ett sådant möte. Vid enklare åtgärder krävs normalt inget tekniskt samråd eller att en kontrollansvarig utses.

För ärenden som påbörjas från och med 2 maj 2011 och som kräver en anmälan, får arbetena inte påbörjas förrän man fått ett startbesked från byggnadsnämnden och det krävs normalt ett slutbesked för att få börja använda hela eller de delar av byggnaden som omfattats av ett startbesked.

Plan- och byggförordningen

Kap 6

Anmälningsplikt
5 § För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
1. rivning av en byggnad eller del av en byggnad som inte är
a) en komplementbyggnad, eller
b) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring,
2. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
3. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
4. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
5. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
6. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § första stycket 5 c plan- och bygglagen (2010:900) eller motsvarande äldre föreskrifter, eller
7. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk. Om det vid sådana byggnadsåtgärder som avses i första stycket 2-5 kan antas uppkomma rivningsmaterial som innehåller sådant farligt avfall som avses i plan- och bygglagen eller miljöbalken, ska detta framgåav anmälan.

6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte
1. sådana åtgärder som rör en- eller tvåbostadshus och till dessa hörande komplementbyggnader som enligt 9 kap. 4-6 §§plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav påbygglov och inte innebär en ändring av befintliga bärande delar,
2. ändring av en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom områden som inte omfattas av en detaljplan,
3. sådana åtgärder som avses i 5 § 2-4 i fråga om byggnader eller tomter som tillhör staten eller ett landsting, och
4. åtgärder som rör sådana byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.   

Plan- och bygglagen 9 kap.

16 §  Även om en åtgärd inte kräver bygglov, rivningslov eller marklov, får åtgärden inte påbörjas i strid med föreskrifter om skyldighet att anmäla åtgärden som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

-----------------------------------------------------------------------------------------------

Bestämmelser före 2 maj 2011 PBL 9 kap

2 § Minst tre veckor innan arbetena påbörjas ska byggherren göra en anmälan till byggnadsnämnden (bygganmälan), om arbetena avser

1. uppförande eller tillbyggnad av en byggnad, 
2. åtgärder som anges i 8 kap. 2 § första stycket, 
3. sådana ändringar av en byggnad som berör konstruktionen av de bärande delarna eller som avsevärt påverkar dess planlösning, 
4. installation eller väsentlig ändring av hissar, eldstäder, rökkanaler eller anordningar för ventilation i byggnader, 
5. installation eller väsentlig ändring av anordningar för vattenförsörjning eller avlopp i byggnader eller inom tomter, eller 
6. underhåll av sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som utfärdats med stöd av 5 kap. 7 § första stycket 4 eller 16 § 4. 

Byggnadsarbetena får påbörjas tidigare än som anges i första stycket om byggnadsnämnden särskilt medger det. 

Bygganmälan upphör att gälla om arbetena inte påbörjats inom två år från dagen för anmälan.

 

 

Tekniskt samråd

För ärenden som påbörjas från och med 2 maj 2011 gäller följande:

Bygglovs- eller anmälanspliktiga arbeten kräver ett tekniskt samråd om det inte är uppenbart obehövligt. Även om byggnadsnämnden inte anser att det behövs kan byggherren alltid begära ett sådant möte. Vid enklare åtgärder krävs normalt inget tekniskt samråd eller att en kontrollansvarig utses.

Det är byggnadsnämnden som kallar till det tekniska samrådet. Förutom byggnadsnämndens representant närvarar byggherren och den kontrollansvarige. Ibland är det lämpligt att också entreprenörer eller andra sakkunniga medverkar.

Vid samrådet diskuteras bland annat vilken kontroll som behöver finnas för att som lägst kunna uppnå de minimikrav som samhället ställer. Senast vid det tekniska samrådet ska byggherren lämna in förslag på kontrollplan och övriga tekniska handlingar som krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.

Av 19 § framgår vad som ska gås igenom på mötet (se nedan). Byggnadsnämnden är skyldig att föra protokoll över det tekniska samrådet.

Observera att byggnadsarbetena inte får påbörjas förrän byggnadsnämnden fastställt kontrollplanen genom ett startbesked. Börjar man för tidigt kan man få betala en byggsanktionsavgift.

Se även slutsamråd.

PBL 10 kap, Tekniskt samråd

14 § I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta.

16 § Om samrådet avser en åtgärd för vilken det krävs en byggfelsförsäkring eller ett färdigställandeskydd enligt lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m., ska byggnadsnämnden ge försäkringsgivaren eller den som svarar för färdigställandeskyddet tillfälle att delta i samrådet.

18 § Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet till byggnadsnämnden lämna
1. ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt 6 §, samt
2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.

Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan.

19 § Vid det tekniska samrådet ska man gå igenom
1. arbetets planering och organisation,
2. byggherrens förslag till kontrollplan och de handlingar i övrigt som byggherren har gett in,
3. hur förekomsten av tänkbart farligt avfall har inventerats, om samrådet avser en rivningsåtgärd,
4. behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller av andra tillsynsåtgärder,
5. behovet av en byggfelsförsäkring eller ett färdigställandeskydd,
6. behovet av utstakning,
7. byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked, och
8. behovet av ytterligare sammanträden.

21 § Byggnadsnämnden ska föra protokoll över det tekniska samrådet.

 

 

Slutbesked

För ärenden som påbörjas från och med 2 maj 2011 krävs normalt ett slutbesked för att få börja använda hela eller de delar av byggnaden som omfattats av ett startbesked.

Ett slutbesked ska utfärdas då byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda och att byggnadsnämnden inte haft anledning att ingripa.

Ett slutbesked kan ibland ges trots brister i uppfyllandet av ovanstående krav. Om bristerna är försumbara kan dessa anges som anmärkningar på slutbeskedet. Om någon brist inte är försumbar kan byggnadsnämnden ändå ge ett slutbesked som är beroende av att bristen rättas till eller att en viss kontroll behöver göras i ett senare skede. Om det behövs ska det i ett sådant slutbesked framgå vilka möjligheter som finns att ta byggnadsverket i bruk. När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked.

Byggnadsnämnden ska skyndsamt pröva frågan om slutbesked så snart underlag finns framme.

Byggsanktionsavgiften för att ta en byggnad i bruk utan slutbesked är ett halvt prisbasbelopp för en byggnad om högst 150 m2.

PBL 10 kap

3 § En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

4 § Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

34 § Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda, och
2. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap.

35 § Trots 34 § 1 får ett slutbesked ges om det finns brister i uppfyllandet som är försumbara. Byggnadsnämnden ska i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna.

36 § Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Om det behövs, ska nämnden i ett sådant besked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk. När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §.

37 § Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Handläggningen ska ske skyndsamt. Om nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande enligt 11 kap., ska nämnden också handlägga den frågan skyndsamt.

PBF

21 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) ta ett byggnadsverk i bruk innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked eller interimistiskt slutbesked är
1. 0,5 prisbasbelopp för åtgärd avseende en byggnad med en bruttoarea om högst 150 kvadratmeter,
2. 1 prisbasbelopp för åtgärd avseende en byggnad med en bruttoarea över 150 och högst 300 kvadratmeter, och
3. 1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,025 prisbasbelopp per kvadratmeter av sanktionsarean för åtgärd avseende en byggnad med en bruttoarea över 300 kvadratmeter.

 

 

Att söka bygglov

Varför bygglov?

En hållbar och demokratisk samhällsplanering förutsätter att byggandet inte sker planlöst, utan att marken används till det som är lämpligast samt att det som byggs är beständigt, säkert, vackert, miljövänligt och tillgängligt för rörelsehindrade. Det är bland annat sådana saker som granskas i bygglovsprocessen, som är reglerad i bygglagstiftningen.

Skälet till att man behöver söka bygglov är alltså att det i de flesta fall är ett lagkrav. Men allt byggande kräver inte bygglov, det finns undantag. Om man ertappas med att ha byggt svart eller gjort något annat otillåtet kan man drabbas av byggsanktionsavgifter som kan bli dryga.

Hur gör man?

Först bör man ta reda på vad man får lov att göra på den tänkta platsen. Ligger tomten inom detaljplanerat område finns ibland färdiga bestämmelser om vad som tillåts. Ligger den utanför är det kommunens översiktsplan som är rådgivande.

Skall man bygga ett helt nytt hus på jungfrulig (ej detaljplanerad eller avstyckad) mark skall man söka ett förhandsbesked. Då får man svar på frågan om marken är lämplig att bebyggas.

En bygglovsansökan skall vara skriftlig, lämpligast på kommunens blankett. Till ansökan skall man bifoga de ritningar som behövs för att beskriva vad man vill göra. Dessutom skall man anmäla den kontrollansvarige man tänker anlita.

Eventuellt ska ett tekniskt samråd hållas innan bygget får påbörjas.

När bygget är klart och alla krav är tillgodosedda utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked som innebär att man helt enkelt får börja använda det byggda.

Om du gör din ansökan med hjälp av BygglovsGuiden får du hela tiden förklaringar till alla begrepp. Du får också veta vad du kan göra för att din ansökan skall kunna behandlas så fort som möjligt. Klicka bara på "Ansökan" i menyn här ovanför så är du igång!

PBL 1 kap. 1 § I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

2 kap. 1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

2 kap. 2 § Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas.

 

Bestämmelser före 2 maj 2011 

Plan- och bygglagen, PBL, Kapitel 1 

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Lag (1993:419).

2 § Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. 

3 § Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. 

Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en begränsad del av kommunen. För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan får områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med översiktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses. Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av detaljplaner.

För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner antas. Lag (1998:839). 

4 § Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering fordras tillstånd i form av bygglov, rivningslov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag. Vidare skall den nämnd som avses i 7 § underrättas om olika slags arbeten genom bygganmälan eller rivningsanmälan i den omfattning som följer av denna lag.

Beträffande åtgärder som kräver bygglov får ges förhandsbesked huruvida byggande kan tillåtas på den avsedda platsen. Lag (1995:1197). 

5 § Vid prövning av frågor enligt denna lag skall både allmänna och enskilda intressen beaktas, om inte annat är särskilt föreskrivet.